Den följande listan över litteratur med anknytning till konst och konstnärer i Leksand utgörs av ett urval ur Olle Wingborgs Litteratur om Leksand, Siljansnäs och Ål – en kommun med tre socknar (2004). Denna vältäckande bibliografi går att ta del av på nätet under Leksands kommun. Vi följer det nämnda arbetets uppläggning och börjar med ett mindre antal övergripande böcker och artiklar, medan vi, när det gäller enskilda konstnärer, tagit med den alldeles övervägande delen av urvalet i Wingborgs förteckning.
I Leksand. Sett och sagt under 500 år. Leksands sparbanks 90-årsbok. Sammanställd av Karl Hedlund. Leksand 1960, s. 235. – ”Först förtecknas dalmålare i Leksand, därefter övriga konstnärer, ordnade i båda grupperna efter födelseår och med angivande av sidor för bilder.”
Kultur i Leksand. Kulturpolitiskt program. Leksand 2003, s. 41-49. – ”Bildkonst. Arkitektur. Inredning.” Hela programmet finns att läsa på Leksands kommuns hemsida.
Turisternas Leksand. Karnfält, Barbro. Konstnärskolonierna i Leksand. (Leksands sockenbeskrivning. D. 9. Leksand 1987, s. 177-211.) – På s. 206 ff. uppgifter om konstnärer, författare, musiker och artister som bott eller vistats i Leksandsbygden.
Vår socken. Hembygdsbok för Leksands ungdom. Utgiven av Per Johannes, Leksand 1938, August Berglund. Ett besök i Leksands konstgalleri. s 107-112
Femtio år i Leksand. Red. av Rune Lindström. Falun 1954. Berglund, August. Leksands konstsällskap och dess galleri. s. 63-66
DALMÅLNINGAR OCH ALLMOGEKONST
Dalmåleri: dalmålarna – deras liv och verk
Roland Andersson, Rune Bondjers, Johan Knutsson, Margareta Andersson. Utgiven av Dalarnas Museum och Nordiska museet 2007
Tafvelgalleri från stugor i Dalom.
Bosaeus, Ernst.. [3. uppl.] Sthlm [1905]. 20 pl. – Även med tyskt, engelsk och fransk text.Ursprungligen utgiven 1870. – 2. uppl. 1882. – 3. uppl. 1905. – 4. uppl. 1911.
Dalmålningar.
Svärdström, Svante. Samlade och kommenterade. Sthlm 1944.
Dalmålningarna och deras förlagor. En studie i folklig bildningsgestaltning 1770-1870.
Svärdström, Svante.. Sthlm 1949. (Nordiska museets handlingar 33.)
I ”hemtrefnadens” tid.
Johan Knutsson. Foto Peter Segemark. Nordiska museet 2010.
SÄRSKILDA KONSTNÄRER
Ankarcrona, Gustaf
Andersson, Roland. Gustaf Ankarcrona. (Årsbok Dalarna. Dalarnas hembygdsbok 2001, s. 209-213.)
Eklund, Gun-Britt. Gustaf Ankarcrona. 1869-1933. Uppsats i konstvetenskap, Uppsala universitet 1982, bearbetad av Leksands kulturförvaltning 2001. Av Gun-Britt Eklund och Inger Thunell. Leksand 2001. 119 s. – Förord av Bo Pettersson och Kersti Jobs-Björklöf. – Med bl.a. följande avdelningar: Konstnären. – Hembygdsvårdaren. – Arkitekten. – Förteckning över konstverk och litteraturförteckning.
Eriksson, Eva. Den moderna stadens födelse. Svensk arkitektur 1890-1920. Sthlm 1990. – I kapitlet ”Dalarna – ett svenskt ideal” berörs bl.a. Gustaf Ankarcronas Holen.
Hage, Berndt. Bygd och människor i Dalarna. Efterlämnade skrifter. Av Berndt Hage, pseud. för Paul Gustafsson. Hedemora 1946, s. 207-211. – ”Hövdingen på Holen.”
Hazelius-Berg, Gunnel. Gustaf Ankarcrona – en föregångsman. (Hemslöjden. 1984:4, s. 4-5.)
Heyman, Anna-Greta. Kulturbevararen Krök Jerks livsmöten. Sthlm 1997, s. 53-76. – ”Gustaf Ankarcrona.”
Horn, Vivi. Hos Gustaf Ankarcrona på Holen. (Svenska hem i ord och bilder. Årg. 18(1930), s. 157-164.)
Nyström, Per. Enhetssträvanden och nationalism. Ankarcrona och ungdomsrörelsen i Dalarna. Falun 1997. 43 s. Duplic. (Högskolan i Dalarna. Uppsats Histstoria C.)
Nyström, Per. Framtidsbygge på rotfast grund. Gustaf Ankarcrona och ungdomsrörelsen i Dalarna. (Akka, hösten 1999, s. 5-35.)
Näsström, Gustaf. Dalarna som svenskt ideal. Sthlm 1937, s. 225-258.) – ”I Adrian Brushanes rike.”
Olsson, Erik. Krök Jerk minns Ankarcrona och Alfvén. Efter bandinspelning utarbetad av Per Johannes. Omslag och porträttskisser: David Tägtström. Malung 1975. – Gustaf Ankarcrona berörs på s. 7-39.
Pepa, Bertil. Glimtar från Leksand i helg och söcken. Falun 1944, s. 10-11. – ”Tällbergs Holen.”
Reuter, Jonatan. Allehanda minnen. Ekenäs 1946, s. 278-282. – ”Dalarnas Ankarcrona.”
Stadius, Uno. Kampår och brytningstider i svenskt kulturliv. Sthlm 1936. – Gustaf Ankarcrona berörs på s. 113-120.
Svärdström, Svante. Holen i Tällberg, Leksand. (Dalarnas hembygdsbok 1965, s. 115.) – Fotografi på s. 114. – Om Gustaf Ankarcrona (1869-1933) och hans gård Holen.
Öhman, Peter. Ankarcronas Holen som uttryck för en livssyn. Sthlm 1973. 22 bl. Duplic. (Stockholms universitet. Institutet för folklivsforskning. Uppsats för 2 betyg/B1. Etnologi. Vårterminen 1973.)
Boberg, Ferdinand
Böttiger, John. ”Begrafning i Leksand.” Tapet af Anna och Ferdinand Boberg. (Svenska slöjdföreningens tidskrift. Årg. 5(1909), s. 27-28.)
Dahlander, Maud
Karlsson, Gerlinde. Svenska silhuettklippare. Lund 1994. – På s. 82-85 berörs Maud Dahlander, Leksand.
Gahn, Greta
Rådström, Anne Marie. Greta Gahn 100 år. (Hemslöjden 1994:6, s. 31-33.) – Greta Gahn skapade tillsammans med Alf Munthe textilateljén Lekattgården i Tibble.
Hammar-Moeschlin, Elsa
Hammar-Moeschlin, Elsa. Hjärtat och paletten. Text och teckningar. Av Elsa Hammar. Sthlm 1937. – På s. 182 ff. om vistelsen i Leksand.
Hammar-Moeschlin, Elsa. Blom-Kari. En liten bok för stora och små barn. Leksand 1998. [38] s. – Ursprungligen utgiven 1911. – ”Denna upplaga, som är en kopia av originalupplagan, utkommer nu liksom 1911 i en svensk och en svensk/engelsk version. Arbetet har genomförts av Leksands kulturförvaltning i samarbete med familjen Moeschlin.” – Se även nr 499.
Hammar-Moeschlin, Elsa. Kalle Rasks äpplen. Sthlm 1924. 21 bl. – Även utgiven: Norrköping 1940. – Elsa Hammar-Moeschlin har även utgivit en barnbok på tyska och engelska: Das rote Pferd (Berlin 1927). – The Red Horse (New York 1929).
Hammar-Moeschlin, Elsa. Vad jag vill bli. Av Elsa Hammar. Sthlm 1921. [37] s.
Hedlund, Karl. Elsa Hammar-Moeschlin. (I Leksand. Sett och sagt under 500 år. Leksands sparbanks 90-årsbok. Sammanställd av Karl Hedlund. Leksand 1960, s. 155-160.)
Hådell, Anna
Agdler, Christina. Kaktusblomma. Anna Hådells verksamhet i Leksand. (Hemslöjden 1985:3, s. 23.) – Textilkonstnär.
Leksands Hemslöjd – 100 år av skaparglädje och gott hantverk. Sune Björklöf red. 2004.( s 114 – 117)
Jobs
Rådström, Anne Marie. Jobs. Berättelsen om en konstnärsfamilj. Hedemora 1989. 210 s. – ”Namnet Jobs förknippas numera mest med Leksandsbyn Västanvik, där Lisbet och Gocken skapat så många underbara textila mönster och sådan omisskännlig keramik. Hos dem har det linneanska och det dalska ingått en märklig förening. I Västanvik finner vi även brodern Peers skapelse Jobs Handtryck, som skänkt textiltrycken deras unika kvalitet.”
Jobs handtryck i Leksand. Leksand 1994. 23 s. – Jobs handtryck 50 år. – Med bidrag av Anne Marie Rådström.
Jobs keramik och textil. Sthlm 1986. 16 s. (Nationalmusei utställningskatalog. 492.)
Björkman, Gunvor. Lisbet och Gocken Jobs. Från keramik till textil. Mönstertryck på textil. Sthlm 1984. 133 s. Duplic. (Uppsats för fördjupningskurs i konstvetenskap. Stockholms universitet, Konstvetenskapliga inistitutionen, ht 1984.)
Björkman, Gunvor. Lisbet och Gocken Jobs. Keramiskt 30-tal. Keramiska verk av systrarna Lisbet och Gocken Jobs. Sthlm 1984. 60 s. Duplic. (Uppsats för påbyggnadskurs i konstvetenskap. Stockholms universitet, Konstvetenskapliga inistitutionen, ht 1984.)
Lindgren-Fridell, Marita. Där marken hon gläds … Hos konsthantverkarfamiljen Jobs i Västanvik i Leksand. (Västmanlands-Dala nations skriftserie. 12(1973), s. 95-107.)
Lindgren-Fridell, Marita. I syskonen Jobs´ verkstad. (Konstvärlden. Årg. 11(1942), s. 403-407.)
Lindgren-Fridell, Marita. När skönheten kom till byn… Familjen Jobs’ konsthantverk på NK. (Form. Svenska slöjdföreningens tidskrift. Årg. 41(1945), s. 75-76.)
Lindvall-Nordin, Christina. Lisbet och Gocken Jobs. Blomstertryck. (Hemslöjden 1988:2, s.25-27.)
Lorenz, Karin. Hos Jobs i Dalarna. Här blommar det året runt. (Antik & auktion 2000:6, s. 73-77.)
Persson, Gunnel. Jobs handtryck. Firman och hantverket. Uppsala 1987. 113 s. Duplic. (Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. C-uppsats i konstvetenskap, höstterminen 1987.)
Rådström, Anne Marie. Jobs. (Årsbok Dalarna. Dalarnas hembygdsbok 2000, s. 51.) – Med bild på s. 49. – Om Jobs Handtryck i Västanvik.
Skarrie Wirtén, Susanna. The Swedish summer spends the winter in Jobs handtryck. (Form. Swedish design annual. 1986:7, s. 90-91.)
Törner, Marianne. Det blommar i Leksand. Stugrabatt, Trollslända och Granatäpplen – Jobs konsthantverk visas i stor utställning på konstmuseet. (Falu Kurirren 6/12 2003.)
Jobs, Gocken
Björkman, Gunvor. Gocken Jobs – en blommande gren på ett anrikt träd. (Hemslöjden 1975:1, s. 8-10, 33.)
Lindgren-Fridell, Marita. Hemma hos familjen Jobs. (Pennfäktaren. Dalajournalisternas jultidning 1941, s. 6-9.)
Lundgren, Tyra. Jobs. (Svenska hem i ord och bilder 1945, s. 60-63.)
Jobs, Peer
Gylder, Ragnvi. Romantik på riktigt. (Svenska hem och trädgårdstidningen 1962, s. 184-187).
Julin, Björn
Hård af Segerstad, Ulf. Björn Julin. Målaren i Dundergården. Utg. av Leksands konstsällskap. Leksand 1992. Folder. – Utgiven inför en utställning i Leksands kulturhus.
Leksell, Johan
Leksell, Johan. I Leksand. Sommaren 1918. Sthlm [1918]. 12 lösa blad i kartong. – Även som bok: I Leksand. Sommaren 1918. 12 blad efter original av Johan Leksell. Sthlm 1918.
Montan, Arne. Vagabonden Johan Leksell klippte också leksingar. (Gammalt och nytt från Dalarna. Ur Falu Kuriren 1983-1987. Falun 1989, s. 93-95.) – Kortfattad uppgift om bl.a. silhuettkonstnären Johan Leksell (1874-1932) och hans leksandsmotiv.
Lodén, Dagmar
Liedholm, Alf. Fynd i överkant. Hos Dagmar Lodén i Leksand. (Svenska hem och trädgårdstidningen. Årg. 46(1958), s. 28-31.)
Törner-Jeschke, Marianne. Dagmar Lodén från 40-tal till 80-tal. (Gammalt och nytt från Dalarna. Ur Falu Kuriren 1983-1987. Falun 1989, s. 203-205.)
Backman, Per-Åke. Dagmar Lodén – målare, tecknare, textilkonstnär. ( Årsbok Dalarna Dalarnas hembygdsbok 2008 s 168)
Lodén, Mats
Furumark, Erik. In i kulturriket. Berättelser om konstnärer och skulpturer i sex svenska län. Av Erik Furumark och Göran Andstedt. Örebro 2000. – Ur innehållet: Mats Lodén (s. 14-15).
Malmeström, Akke Hugh
Jäder, Astrid. Mosaikmästaren i Leksand … (Svenska journalen – Hemmet och familjen. 1959, nr 3, s. 18-19, 33.)
MasOlle, Helmer
I MasOlles dalaby. På visit hos Helmer och Aina MasOlle i Björken – ett stycke bevarad gammal dalakultur. Av W. (Vecko-journalen 1936, nr 17, s. 22-23, 34.)
Asplund, Karl. MasOlle gör publiksuccès. (Vecko-journalen 1936, nr 43, s. 26-27, 37.)
Johannes, Per. Helmer MasOlle. (Västmanlands-Dala nations skriftserie. 12(1973), s. 27-36.)
Tägt, Nils. Björken. En dalaby vid Siljan. Natur och kultur. Människor och händelser. Glimtar ur en historia. Siljansnäs 2000, s. 185-190. – ”Helmer MasOlle – en konstnär i byn.”
Munthe, Alf
Florén, Anna-Karin. Med textilen som uttrycksmedel. En studie av utvecklingslinjer och ideal i Alf Munthes textila produktion. Sthlm 1998. 29 s. Duplic. (Konstvetenskapliga institutionen vid Stockolms universitet. VT 1998.) – ”Uppsatsen behandlar textilkonstnären Alf Munthe (1892-1971).” 1953 startade han tillsammans med Greta Gahn egen verkstad på Lekattgården utanför Leksand. De arbetade främst med textilkonst för offentlig miljö.”
Backman, Per-Åke. Vägen till Lekattgården. En studie i Alf Munthes och Greta Gahns senare konstnärsskap. (Högskolan Gotland, Uppsats vt 2001)
Nordenberg, Bengt
Furuland, Lars. Målaren Bengt Nordenberg på Dalaresa. (Dalarnes jul 1978, s. 24-26.) – Med besök i bl.a. Siljansbygden.
Persson, Jobs Per
Dandanell, Birgitta. En Leksandskarl återvänder från Amerika. (Årsbok Dalarna. Dalarnas hembygdsbok 1998, s. 117-119.) – Om antikviteter från Dalarna som inköpts i Sverige av H. G. Thomas från Portland under åren 1904-1905. Samlingen köptes i sin tur av Gustaf Tenggren i en antikaffär i Portland och genom testamente blev Dalarnas museum därefter ägare av föremålen. I samlingen ingår en målad träskulptur av en Leksandskarl i kyrkrock som utförts av Jobs Per Persson (1872-1954) från Källbergets by i Leksand.
Prins, Hans
Johannes, Per. Hans Prins. Monografi över en sentida dalmålare. Leksand 1980. 32 s.
Segerdahl, Lilly
Ingels, Nils. Ett konstnärsöde. (Gammalt och nytt från Dalarna. Ur Falu Kuriren 1983-1987. Falun 1989, s. 158-160.) – ”På en auktion nyligen ropade jag in en tavla av Leksands-målarinnan Lilly Segerdahl.”
Snis, Axel
Bond, Nils. Byns egen ”Döderhultare”. (Övermo förr i tiden. Leksand 1996, s. 69-70.) – Axel Snis levde 1918-1994.
Stenberg MasOlle, Aina
Rådström, Anne Marie. Dalajul som svenskt ideal. Vällingby 1996, s. 66-74. – ”Adventskalendern kommer från Dalarna.” – Om Aina Stenberg MasOlle och hennes teckningar. Teckningar av henne finns på s. 77, 82, 103.
Stenberg, Emerik
Sjöblom, Eva. Emerik Stenberg. Porträttmålare och folklivsskildrare 1873-1927. Utgiven av Leksands kommun, kulturnämnden. Sthlm 1991. 124 s. Duplic. (Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet 1991. Konstvetenskaplig uppsats, 60 p.)
Sunesson, Stina
Burman, Eva. Sällsamheter i Siljansbygden. Sthlm 1985, s. 106-108. – ”Flickan som endast målar det hon tycker om.”
Carlswärd, Margaretha. Bymålare Stina Sunesson i Tällberg – en modern dalamålare. Sthlm 1976. 148 bl. Duplic. (C 1 – Uppsats i konstvetenskap framlagd vid professor Gunnar Berefelts seminarium vid Stockholms universitet höstterminen 1976.) – På blad 136-141 förtecknas artiklar, intervjuer, recensioner m.m. rörande Stina Sunesson.
Ekdahl, Mats. ”Bymålare Stina Sunesson i Tällberg.” Varje tavla jag målar är en fantasi! (Veckojournalen 1978:26, s. 44-47.)
Svensk, Agneta
”Ariadnes tråd”.Mattor av Agneta Svensk. Utställningskatalog 2001 med texter av Agneta Svensk, Adam Munthe och Karin Ådahl.
Bergquist, Anders G. Svensk design sprids över hela världen. (Smålandsposten 27/8 2002.) – Om textilformgivaren Agneta Svensk från Insjön inför hennes 50-årsdag. – Se även nr 451, 557.
Klockarås, Christer. Munthes kormattor skänktes till kyrkan. (Falu Kuriren 2/12 2003.) – ”Söndagen blev en festdag i Leksands kyrka. Inte minst med tanke på familjen Munthes gåva i form av fyra stycken kormattor. En för varje årstid och kyrkoårsfärg. – De vackra kormattorna är tillverkade av Agneta Svensk.”
Söderberg, Monnica. Agneta Svensk till minne. (Smålandsposten 30/6 2003.)
Söderberg, Monnica. Från Insjön ut i världen. I Agneta Svensks textilkonst blommar det året om. (Falu Kuriren 19/2 1998.)
Thollander, Leif
Degerman, Bo. En ypperlig bok har fin form … (Dala-Demokraten 6/4 1992.) – Om formgivaren Leif Thollander vid en utställning i Leksands kulturhus. Inför utställningen har en skrift framställts: ”På läsarens uppdrag”.
Tägtström, David
Bergström, Sigge. David Tägtström flyttar hem. (Svenska hem i ord och bilder. Årg. 30(1942), nr 7/8, s. 169-173.) – Tägtströms sommarhem Näsgården.
Borglind, Stig. Album. Tio etsningar med motiv från Dalarne. Beskrivande text av Petrus Envall. Av Stig Borglind, Axel Fridell och David Tägtström. Falun 1924. – Med tio planscher, en av dessa återger David Tägtströms etsning av Leksands kyrka.
Lindhagen Nils. David Tägtström. Porträttmålaren. Katalog utg. till utställningen i Dalarnas museum, Falun, 18 december 1980 – 18 januari 1981. Falun 1980. [20] s.
Pepa, Bertil. Glimtar från Leksand i helg och söcken. Falun 1944, s. 18-21. – ”David Tägtström.”
Tägtström, David. David Tägtström berättar om sin ungdom för Per Johannes. Falun 1979. 28 s. (Dalarnas museums serie av småskrifter. 20.)
Uhrdin, Sam
Genberg, Micael T:son. Sam Uhrdin 1886-1964, en konstvetenskaplig studie. Utgiven av Leksands kommun, kulturnämnden. Leksand 1986. 64 s. Duplic. (Konstvetenskapliga institutionen. Uppsala 1986.)
Pepa, Bertil. En Dalamålare. Med pensel och palett på parnassen. (Pennfäktaren. Dalajournalisternas jultidning 1930, s. 12-13.)
Wallén, Gustaf Theodor
Heyman, Anna-Greta. Kulturbevararen Krök Jerks livsmöten. Sthlm 1997, s. 193-203. – ”Gustaf Theodor Wallén.”
Storerkers, Nils Gunnar. Han forskar om den ”okände” G. Th. Wallén. (Gammalt och nytt från Dalarna. Ur Falu Kuriren 1991-1994. Falun 1996, s. 83-85.) – Berör Urban Windahls forskning om Gustaf Theodor Wallén (1860-1948).
Windahl, Urban. Gustaf Theodor Wallén. Skåne, Concarneau, Capri, Stockholm, Leksand. Utg. av Stiftelsen Walléngården. Leksand 1993. 104 s. – Gustaf Theodor Wallén tillhörde konstnärskolonin i Leksand och var bosatt där från 1907 till sin död 1948. Han ritade sitt eget hus i Leksand som nu ägs av Stiftelsen Walléngården. – Ur innehållet: Stockholm-Leksand 1900-1907. Leksand 1907-1948. (S. 62-89.)
Wedel-Allgulin, Josefin
Falu konstgrafiska verkstad 1991. Falun 1991. – Med uppgifter om en rad konstnärer, bland dessa Josefin Wedel-Allgulin, Leksand.
